Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

I denna uppsats behandlas fragan om hur kvinnliga atleter benämns i svenskan och tyskan och vilka attityder de olika sprakbrukarna har till könsövergripande och könsspecifika atletbenämningar. Dessutom behandlas fragan om vilket samband som finns mellan användningen av antingen könsspecifika eller könsövergripande atletbenämningar och ide?er om jämställdhet mellan könen. Utifran dessa frageställningar genomfördes en kvantitativ studie om användningen av och attityder till könsspecifika och könsövergripande atletbenämningar i svenskan och tyskan. Ja?mförelsen med tyskan gjordes pa grund av min egen sprakliga bakgrund samt pa grund av att könsspecifika personbenämningar, i motsats till det svenska spraket, är väl etablerade i tyskan.

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som händer när det pornografiska är i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltså vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran är feministisk. Med teoretisk utgångspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, åskådarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berättar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tänkta mottagaren. Resultatet visar att utifrån min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sätt att se och tänka kring pornografi.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

The idea of this paper is to try to give the novel of Gerd Brantenberg, Egalias döttrar, another profundity. To take the book to another dimension, by using the theory of Judith Butler, queer, and her criticism of the Monique Wittig?s earlier theories of the subject queer. I examine how the language is used through a queer analysis by performing a closely reading. My position is that the language assumes a heterosexual norm, which is unveiled by queer.

Tillskillnad mot de flesta Västernfilmerna valde manusförfattarna till C'era una volta il West att införa en kvinnlig karaktär i en av de större rollerna. Uppsatsen undersöker utifrån ett feministiskt perspektiv med texter av Laura Mulvey och Mary Ann Doane som utgångspunkt representationerna av filmens fyra huvudkaraktärer. I den första delen av uppsatsen diskuteras Västernfilmen i stort med extra fokus på Sergio Leones filmskapande. Därefter följer en redogörelse av de utvalda texterna vilka sedan används under läsningen av filmen i analysdelen..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp feminister upplever att de bemöts när de benämner sig själva som feminister inför andra, samt vilka strategier och metoder de har för att hantera eventuellt negativa reaktioner som nidbilden av "feministen" som "manshatare". Vidare ska uppsatsen ge kunskap om hur feministisk identitet kan skapas och formas via mediebruk och i kamp med andra individer och/eller grupper..

Uppsatsen är en postkolonial-feministisk läsning av Sofi Oksanens debutroman Stalins kossor. Med utgångspunkt i Frantz Fanons teori, och med en specifikation av den baltiska postkolonialismen såsom Violeta Kelertas beskriver den, undersöks hur Oksanen gestaltar det koloniala och patriarkala förtryckets konsekvenser för karaktären Anna. Dessutom visar uppsatsen hur dessa förtryck är intersektionellt integrerade. .

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhället. Empiriskt använder vi oss av en thailändsk statlig rapport, som svarar på FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorättssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlägga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer.

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrån den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer även en analys av Ögats Historia som med hjälp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgångspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill säga en tolkning som istället för att visa på textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar på dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebär detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt Språk (Parler Femme) används som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras på Ögats Historia, och särskilt på framställningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet är därmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.